Amanda

Klockan passerade precis 02.00 och jag har nu tittat igenom varenda bild som finns på min dator. Jag fick otroligt många flashbacks och insåg då även hur många fantastiska stunder jag har haft i mitt liv! Utekvällar, stunder med Hampus och mina vänner, dagar på Genarpsskolan och på Katedralskolan, semestrar och helt meningslösa bilder är min dator fullproppad med. Samtidigt som jag insåg hur bra jag har och har haft det, så insåg jag även hur mycket jag saknar. Det som har passerat kommer aldrig mer bli exakt detsamma och detta är så sorgligt. 

Sekunderna, timmarna eller dagarna efter vissa bilder togs förvandlades mitt leende till gråt, sorg, ilska. Det finns bilder bara några dagar innan jag och H gjorde slut, några timmar innan jag satt i polisförhör för första gången i mitt liv, sekunder innan jag skulle lämna Genarpsskolan för gott.

Alla minnen finns i min hjärna. Somliga som framkallar ett leende och vissa som bara framkallar bekymmer. Jag kommer aldrig få uppleva exakt samma men minnet finns kvar.